Du kanske får den där kroppen du drömt om. Synliga magrutor, låg fettprocent och en fysik som får folk att vända sig om på stranden.
Men till vilket pris?
Och framför allt: är det verkligen hälsa?
När hälsan blir ett heltidsjobb
Vi lever i en tid där hälsa ofta förknippas med hur vi ser ut, hur mycket vi tränar och vad vi äter. Det ska räknas kalorier, optimeras proteinintag, samlas steg och helst klämmas in ett träningspass innan resten av familjen ens har vaknat.
Missförstå mig inte. Jag arbetar med kost, träning och livsstil och vet vilken enorm skillnad goda vanor kan göra för både vår fysiska och psykiska hälsa.
Men ibland undrar jag om vi inte har tappat bort själva poängen.
För vad händer när jakten på hälsa gör att du tackar nej till middagen med vännerna för att maten inte passar ditt kostschema? När du får dåligt samvete för att du missar ett träningspass för att ditt barn vill hitta på något? Eller när tanken på att äta en pizza på fredagskvällen skapar mer stress än glädje?
Du kanske gör allting rätt på pappret.
Men mår du faktiskt bra?
Hälsa måste fungera i verkligheten
Någonting jag ofta pratar med mina klienter om är vikten av att vara realistisk och prioritera.
Det är ganska enkelt att planera in fem träningspass i veckan, laga alla måltider från grunden och sova åtta timmar per natt om man bortser från allt annat som livet innehåller.
Problemet är bara att livet sällan fungerar så.
Vi har arbeten, barn, relationer, intressen, åtaganden och ibland en ganska stark önskan om att bara få ligga på soffan och göra absolut ingenting.
Och vet du vad? Det är också okej.
Att prioritera innebär inte att alltid sätta träningen eller kosten först. Det innebär att förstå vad som är viktigt för dig och göra medvetna val utifrån de förutsättningar du faktiskt har.
Ibland är det viktigare att komma iväg till gymmet. Ibland är det viktigare att sitta kvar vid middagsbordet med familjen.
Det ena behöver inte utesluta det andra, men du kan inte alltid prioritera allting samtidigt.
Den lägsta fettprocenten vinner inte
Vi behöver också prata om vår syn på kroppen.
En låg fettprocent är inte automatiskt ett kvitto på god hälsa, precis som en högre fettprocent inte ensam säger hur hälsosamt någon lever.
Visst finns det hälsorisker kopplade till exempelvis stora mängder kroppsfett, särskilt runt de inre organen. Men det betyder inte att mindre kroppsfett alltid är bättre.
Att pressa ner fettprocenten till mycket låga nivåer kan tvärtom få negativa konsekvenser, särskilt om kroppen under lång tid får för lite energi. Hormonella funktioner, återhämtning, prestationsförmåga och psykiskt välbefinnande kan påverkas.
Ändå lyfter vi ofta fram extremt vältränade kroppar som någon form av ideal för hälsa.
Men om du behöver vara hungrig stora delar av dagen, ständigt tänka på vad du äter och välja bort saker du tycker om för att behålla din fysik, då tycker jag att det är rimligt att ställa frågan:
Är det kroppen som är hälsosam, eller är det bara kroppen som ser hälsosam ut?
Vad är egentligen rimligt?
Om du vill förändra dina vanor tycker jag att du ska börja med att fundera över vad du faktiskt vill uppnå.
Vill du bli starkare? Orka mer? Gå ner i vikt? Sova bättre? Eller kanske bara känna att du har lite mer energi i vardagen?
Fundera sedan på hur mycket tid och energi du realistiskt kan lägga på detta.
Inte under den där perfekta veckan när allting flyter på, utan under en helt vanlig vecka när jobbet drar ut på tiden, någon blir sjuk och tvättkorgen av någon anledning aldrig verkar bli tom.
För det är där dina vanor behöver fungera.
Två träningspass som blir av varje vecka kan vara betydligt mer värdefulla än fem pass som du bara lyckas genomföra under några få veckor.
Och en kosthållning som fungerar tillsammans med familjemiddagar, restaurangbesök och födelsedagskalas kommer för många att vara betydligt mer hållbar än en strikt diet där minsta avvikelse känns som ett misslyckande.
Det handlar inte om att sänka ambitionerna. Det handlar om att anpassa dem till verkligheten.
Hälsa ska ge dig mer liv, inte mindre
För mig handlar hälsa inte om att maximera antalet träningspass eller minimera mängden kroppsfett.
Det handlar om att skapa förutsättningar för att må bra och kunna göra sådant som betyder något för dig.
Att orka leka med barnen, känna sig stark, sova gott, ha energi kvar efter arbetsdagen och kunna träffa människor man tycker om.
Det betyder inte att vi ska strunta i träningen, äta vad som helst eller ignorera vår hälsa. Tvärtom. Men träningen och kosten ska helst bidra till ett bättre liv, inte bli ytterligare en källa till krav och stress.
Visst krävs det ibland uppoffringar för att nå ett mål. Det är inget konstigt med det. Men det är värt att fundera över vilka uppoffringar du är beredd att göra och vad du faktiskt får tillbaka.
För om jakten på den perfekta hälsan innebär att du slutar göra sådant som gör livet värt att leva, då kanske det är dags att omvärdera vad hälsa betyder för dig.
Så jag avslutar med en fråga: Tränar du och äter bra för att kunna leva ett bättre liv, eller har du börjat anpassa ditt liv efter träningen och kosten?